onsdag 30 juli 2014

Mamma sponsrar

Med bilder från dagens lerkalkande. Mitt bidrag begränsar sig till att jag gör grundblandningen kvällen innan. Så Annika inte behöver hiva riktigt lika många tunga hinkar över kanten till blandaren.

Sen tillsätter hon kalk och vattnar efter behag på morgonen. Här sprayar hon ner kalkmolnet efter att ha hällt i kalkpulvret.



Vet inte vad hon gör, men visst ser det romantiskt ut att bygga hus? Tycker den här kameran liksom tillsätter ett romantiskt filter på alla bilder.



Borstning innan det torkar.



Rispat och redo för kalkputsen. Notera putslisten i fönstret. Tanken är att kalkputsen ska gå mot den. Sen tar man bort putslisten.



/Peter

måndag 28 juli 2014

Påbörjad lerkalk

Idag var jag femte hjulet på jobbet, så jag tog ledigt vid tiotiden. Vi har förberett för att göra ett försök med lerkalken, men Annika och mamma var inte sugna på att göra det experimentet själva.

Nu fanns helt plötsligt tiden att göra det. (Helgen gick åt till annat.) 
Man vill ju liksom hinna använda upp vad man blandar till. Vi har varit bortskämda med det hittills då lerputsen bara är att blöta upp igen. Kalken härdar och blir förstörd efter en stund.
Efter jobbet blir det segt att lägga på så mycket.

Det gick väldigt smidigt att dra på det på väggen. Vi vätte utstockningen med vattenslangen först och drog på lerkalken med murslevar. 
Massasleven fungerade bäst av de verktyg vi hade. Får köpa två till snarast.

Norpade mammas kamera och tog några bilder.



Jämnar till kletet med en kalkborste och rispar sedan upp det med en liten visp som Annika offret för detta högre syfte.



Annika geggar hörnet. En sats täckte nästan 1/4 av norrväggen. Skönt. Tyckte det här var en asrolig puts att lägga, men mamma tyckte bättre om utstockningen.



/Peter

lördag 26 juli 2014

Dessa ljuva smart telefoner

Med en dags mellanrum lyckades både jag och Annika tappa våra smart telefoner i golven så dom sprack.

Fantastiskt vad fort man blir beroende av prylar man levde utmärkt utan innan
Blir nog bra mycket sämre bilder på bloggen, till exempel.

Och inget internet i fickan, grävde runt för en stund sen för att kolla receptet på lerkalkputsen.
Blev till att starta igång en dator istället. Sjukt bortskämd har jag blivit.

Ska provblanda en liten sats och se hur det känns. Ringde till Daniel igår och frågade lite om det putsiga.
Det känns som att Karolina är den som har mest koll på blandningar i det förhållandet, men hon är inte lika lätt att spåra upp på internet. =)

De har lagt på både lerkalk och kalkputs. Tycker jag låter skönt, blir så jädra dretigt att slänga på putsen.

/Peter

onsdag 23 juli 2014

Förkyld, jag?

Det har jag inte tid med. Fridök rätt länge igår kväll, rätt kallt i vattnet. Jag kanske tog ut mig lite väl mycket.
Har alltid ansett att man fan inte blir förkyld av lite kyla, men jag kanske har fel.

"Du måste tänka på att du är gammal nu, då kan man inte hålla på sådär."
Hånade mamma.

Ligger i Lilla Huset och småsover. Mamma putsar på västgaveln. Rogivande att ligga och höra hur dom jobbar på och klarar sig utan mig. Så stolt över dom!



Annika "Blå Påsen" på väg till blandaren. Ena stunden klagar mamma på att putsen är för sandig, sen är den för lerig. Härligt att höra!



Annika har balat en bit på västgaveln nu på eftermiddagen. I det här hemska vädret går det knappt att uträtta någonting. Pissvarmt. Just nu känns det inte asintelligent att vi valt typ det varmaste läget i hela kommunen att bo på.



Hon ringde under morgonen när jag var på jobbet och var upprörd över mitt beslut att lämna fulla bajstunnor i kofferten över natten. Hade tydligen jäst som två äckelmuffins och runnit ut i bilen. För varje litet gupp på vägen till tomten fick hon höra ännu ett litet diskret klafs när mer vällde ut.

Hon har ett hårt liv, den stackaren. Jag är faktiskt lite ångerfull. Hon skulle kanske valt en snubbe med normala intressen.

/Peter

måndag 21 juli 2014

Montera elcentral

Igår pillade jag fast elcentralen. Det var ju tänkt att den skulle suttit i norrväggen, men den blev inget bra. Vi sätter den på gaveln istället. 
Vi har kört på en fin dyr infälld plåtcentral istället för plast. Man skruvade fast den i sidorna, så det behövdes lite mer reglar.



Kom på att elledningarna går in ovan och underifrån. Skruvade fast några skivbitar så inte halmen väller in där, utan man har plats i efterhand när vi drar elen.



Man knackar väl bort vad ingångar man behöver sen.



Så här ser huset ut nu. Annika och mamma har balat på. Alla helbalar på plats i söderväggen. Bara en massa drevande kvar där.
Jag kanske reglade iordning mittenfacket lite dumt, det blev tre smalfack. i den där stora krysskolvningen.
Blir nog löshalm och lattor för hela slanten där. Bök.



/Peter

lördag 19 juli 2014

Inspirationsresa puts

Annika och jag har mycket svårt att kommunicera hur vi vill att olika saker ska ta fysisk form. Någon form av fysiska objekt att diskutera kring underlättar oerhört.

Idag var det dags att åka in till Vadstena för att titta på olika putstekniker. Någon annan har alltid gjort det bättre innan dig. Stjäla och imitera är vår melodi.

Ät förresten inte grillbuff´på Slottsvillan. Aldrig.

På pissgamla byggnader verkar man gillat slätputser. Omfattningar på hörnen och runt fönster var man inte så inne på. Notera den "nya" tillbyggnaden i bakgrunden. Den har fått spritputs med omfattningar.



Riktigt mäktigt vildvin.


Håll in era hästekipage! Vi har nu kommit fram till att vi ska ha någon form av slätputs. Det här var ett synnerligen enkelt och elegant sätt att göra en omfattning i spritputs. Bara ett smalt spår. Snyggt!

Fanns ett helt kvarter med den här tekniken. Inte sett den någon annanstans vad jag minns.



Gillar hur man putsat in följarna och knutbrädorna. Då blygade man inte.



Mer spår. Runt knutarna och upp till nocken. Nocken är även lite utskjuten och profilerad.
Det orkar nog inte vi.



Även runt lunetten på detta huset. Vildvin är porrigt.



Fet innergård. Gamla psyket för "De obotliga och lugna".



Kalkstensgrund är bra snyggt. Man kanske skulle klä in grunden? Det är inte långt till Borghamns stenindustrier. Ligger mycket skrotsten där.



Häpp! Där är den. Förebilden. Fast vi kör nog på vitt. Det är strukturen vi vill åt. Stora Dårhuset. Var stort innan de ännu större dårhusen byggde i Vadstena. Tror det var Sveriges första dårhus. Här stoppade man in de "Obotliga och rasande".



Annika vill ha fasaden aningen buckligare än jag. Detta tycker vi båda om.



Feta nischer. 70 cm yttervägg, minst.



Något buckligare gavel, vilket Annika gillar bättre.



Detta påminner oss om ett visst dödsfall. Undrar var skiten skulle ta vägen. Skulle den bara ligga bredvid fasaden sen? Eller hade man någon form av kärra parkerad under?



/Peter

fredag 18 juli 2014

Mera glas

Med ett mer kvalitativt glasbord gick det mycket bättre att knäcka glaset. Majoriteten av rutorna går till och med att använda.

Mamma dök upp och invigdes prompt i kittandets mysterier. 



Innerbågarna var inte lika lätt att ta tillvara. Nån konstruktion utan kitt där glaset är satt i frästa spår i bågen.
För att byta eller sno det måste bågen plockas isär.
Hörnjärnen var förstås spikade med den tidens helvetespåfund, enhörningsspikar. Fick väck dom utan att rutan sprack. Otroligt.
Tackar även för att de inte hade limmat bågen som jag började frukta. Gick att knacka isär.



Nybörjarhand. Ibland känner jag att man kan bedöma människors kompetens i olika områden på hur skitiga de blir. Skickligare, mindre skitig. Otroligt tydligt i mekanikerbranchen.



Skurit för stort. Verkar gå att bryta av fem mm, men det blir inte vackert.



Första bågen kittad. Dags för kvalitetskontroll.



Ser mycket bra ut för att vara första försöket! Hon har en fallenhet för plastiska arbeten, mor.



/Peter

torsdag 17 juli 2014

Första glasskärarförsöket

Spänn fast en trälinjal (pinne) 2 mm in från där du ska skära. Dra ett lagom hårt drag med glasskäraren. Knäck av.

Låter som det finns gott om plats för misstag. Första knäcket gick dock rätt bra, men det vek av i vänstra hörnet. Lika andra. Håller jag fel när jag knäcker?



Dags för det kritiska knäcket. Första rutan ska knäckas till slutliga formen. FAAAAAAN! Vek av pissmycket åt fel håll. Får bli en mindre ruta av den.

Varförvarförvarförvarförvarför?



Aha. Min arbetsyta är tydligen för tafflig. Man måste nog ha en väldigt styv och skarp kant att knäcka mot.
Förmodligen tunnare filt, eller ingen filt på kanten när man knäcker. Bordskanten måste alltid vara längre än glaset som ska knäckas.

Jag får bygga ett bättre bord för glasskärning till nästa försök.



Glasskäraren jag fått låna av Tommy. Innan drift skulle man kontrollera på nageln att det kom ut olja på rullen, sen var det bara att köra.



I teorin ledig från lönearbete imorrn, men vi fuckade upp på jobbet idag, så den som lever får se.

/Peter

onsdag 16 juli 2014

En halv vecka

Som den viktigpetter jag är tänker jag nu koncentrera mig på uddajobb, och att bana vägen för mina arbetare.

Tilluftsventil skulle in, men medföljande rör var inte nog för halmhusets väggtjocklek. Hade sånt flyt att 110 mm markavloppsrör var synnerligen kompatibelt.



Halvvägs, typ. Kilar in den i spillbitar OSB.



Klart! Vilken stjärnsnickare jag är.



Pusfasaden ställer till, eller så är jag dum i huvudet. Satte några träbitar som håller fast utegallret i liv med framtida fasad. Noga uträknat, hoppas jag.



Terapijobb, riva ställning för att sätta i bågarna i andra norrfönstret. Förhoppningsvis sista gången jag lider för detta misstag.



Annika lider mer. Asfaltskletande på sulblocken. Att döma av gråten är det tråkigt.



Skramlaren sponsrar med några gamla fönster från ett hyreshus. De revs ut på 70-talet, vällagrade nu.
Vill tvunget ha glas från samma tidsperiod som de andra fönstren.



Duvjävlar. De övernattar på nockbalken. Jag misstror individer som regelmässigt skiter ner sig i sömnen.



Karmar på övervåningen! Nu är det redo för "någon" att bygga nischer.



Delat på ett av fönstren för att prova lösgöra glaset.



Äkta kitt, lossnar som ett skit när man bänder i det. En del av kittet är faktiskt segt fortfarande, trots att det måste vara minst 50 år gammalt. I löve it!



Utsikt från eftermiddagsskitningen. Så jäddra gött! Här ska jag sitta många timmar och pösa i framtiden.



Jag ska få låna Tommys glasskärar pryttlar i helgen, spännande att se om jag reder ut det.

/Peter

lördag 12 juli 2014

Lördag!


Min man och livskamrat som besitter skrivandets gåva är ute på ett jobbuppdrag. Så för att muntra upp honom ger jag mig nu på en statusuppdatering ang. huset.
Så håll i er här kommer särskrivningar och annan smått och gott. (Betänk att jag är åttiotalist; skolan var inte bättre då.)

I dagens övningar kom mina svärföräldrar som en virvelvind in vid åttasnåret.
Själv asade jag mig upp vid sex och gjorde yoga. Min nya grej. Kan ha förändrat mitt liv men det får bli ett annat inlägg.
Glada i hågen satte svärfadern igång med att kopiera fönstret och modern med att bala.
(Virket var det snålt om idag så det fick bli att hänga på låset hos träleverantören.)
Jag har mest skyfflat skumglas och försökt gömma mig för solen.



Efter god mad och en sådan där god kaka som man bara vill äta mer av. (Obs den lämnades kvar! Stod på diskbänken och pratade med mig. Ät mig Annika, ät mig... jag är god och mumsig! Men jag övertalade den att den skulle vara kvar där tills i morgon iaf. 1-0 till mig. Än så länge.)
Eftermiddagen bjöds på mer balande och svärfar gav sig på att putsa på grunden. Vilket jag är tacksam för, betong och puts äter upp mina händer.


Någonstans vid tretiden tyckte han att nu får det räcka. Kan kanske bero på att jag och hans äkta hälft började sjunga gamla dängor av Lill-Babs. I dont blame him.
Så här fint vart det iaf!
/Annika