måndag 28 september 2015

Skafferidörr, första utkastet

Kvällens uppgift fick bli att rita ett förslag på skafferidörr. Jag har öronmärkt ett utrymme 
om 70*60 cm till skafferi, från golv till tak. 

Om jag gör dörren 60 cm bred landar jag i nåt sånt här.

/Peter

söndag 27 september 2015

Kökspannan har landat!

I fredags kom Svärföräldrarna upp med kökspannan. Klumpen väger 230 kg, så Niklas lyfte in den i Huset med grävmaskinen. Han lånade ut en palljagare några veckor också. Tack!



Vi var förbi Skattegården med svärföräldrarna. Bengtsson, mannen som gav överpriset ett ansikte.
Här kan man ta del av lite TV-glamour och köpa en spegel han hämtat i Lyxfällan.



Unboxingen av kökspannan är färdig. Vi har oooat och aaaat. Ställer den där till jag har listat ut hur jag ska få ner den från pallen.



Jag skulle skaffa en diskbänk. Men först måste jag bygga skafferi så jag ser hur stor plats det blir kvar åt diskbänken. Fast då behövde jag ha tak först.

Vi beslutade oss för slätt brädtak. Köpte 17 mm råspont. Vi ska ju inte simma runt nakna på det ändå, som Annika sade.
Började sätta upp det med Svärfar på förmiddagen idag. Dom jädra råsponten var rillade på bägge sidor. Det har jag aldrig sett innan. En sida brukar vara hyvlad.

Å andra sidan hyvlar Pappas lilla hyvel snyggare än vad sågverkets monstermaskiner gör, så det blir kanske bättre så här.



/Peter

fredag 25 september 2015

Facebooker, reborn?

Norberg tjatar om att jag ska skaffa Facebook igen, så han kan skicka politiska artiklar med provocerande innehåll till mig.

Dom har visst infört en ogilla-knapp också. Två tungt vägande skäl.

/Peter

Kompaktfilterbädden kommer i marken

Igår lade Roland och Lars ner avloppsrör, fyllde igen och härjade. Dom kan inte göra ett perfekt jobb då grävmaskinen inte når över avloppsrören.
Vi låter det sätta sig ett år och snyggar till det sen.



Rensbrunnar på plats. Vi väntar med dräneringsrören också till nästa år. Lägger vi i dom nu kommer det bara sätta sig med bakfall och jävelskap som följd.



Jag var ledig idag eftersom Annikas föräldrar kommer på besök. Tänkte jag skulle hålla mig på min kant och låta gubbarna vara ifred, men likt förbannat hamnar man nere i hålet och hjälper till.

Nu har dom lagt i dräneringsslangen i botten och börjat fixera den i botten med en tio cm 16-32 mm kross eller nåt. Min uppgift är att dokumentera allt, miljökontoret vill ha bilder på varje steg.

Ungefär här kom det ut en lagom beskäftig miljögubbe med anklagande uppsyn och manchesterkavaj samt pins. Jag stämplade honom omedelbart som en miljöpartist.

Alla dessa fördomar.

Det kändes inte som att han kunde så mycket om avlopp. Men det behövs väl inte för att sitta till doms över sånt.



Avjämnat med ett lager 8-16 eller nåt. Det är väl mest till för att filtersanden inte ska rinna ner i 16-32 lagret i botten.
Jag hade gärna fått bädden längre upp från åkern för att inte stöta mig med grannen. Hoppas han förlåter mig.



Roland ställer om lasern. En sån där fin laser där han kan ställa in fall i två dimensioner och grejer.
Bädden ska visst ha ett fall på 1/10% eller nåt.

Den här bilden är historisk. Första gången jag sett Roland i gummistövlar.
Han har alltid träskor, hur djup skiten än är. Tydligen hade han förlagt träskorna i lastbilen.



Det här är ett bildbevis som ska in till miljökontoret. Ja, det är 60 cm sand. Förmyndarsamhället...



VM-filtrets moduler utlagda, och någon form av fiberduk rullas över, enligt instruktionen.
Roland tvivlar. Fiberdukar har visst en förkärlek till att täppas igen av fett.
Ett tag skulle man lägga fiberduk mellan sanden och krosset i botten på markbäddar. Det fungerade inte, och försvann ut i historien.

Vän av ordning som sitter och myser med filtermanualer om nätterna noterar att filterbädden är för bred. På grund av ett missförstånd blev bädden två meter bred istället för en.

"Jaja, då håller den dubbelt så länge." Sa Lars och rykte på axlarna.



Fördelningsrören utlagda. Roland hade visst ringt och skrikit på leverantören för att dom inte var inkluderade.
Antar man skiter i att skicka med dom för att hålla ner fraktkostnaden. Utan dom går alltihop ner i en pall. Piggarna man använder för att låsa samman modulerna var inte heller medskickade, förresten.



En sak har Roland rätt i. Såna här bäddar är groteskt överprissatta. Det är ungefär tjugo kilo plast för 15.000 kr inklusive moms. Det känns inte rimligt.

Sen blev det kväll. Gubbarna får väl släpa vidare nästa vecka.

/Peter

torsdag 24 september 2015

Ännu en livsmästare

Kirsten Dirksen har gjort det igen. En fantastisk 30 minuters film om en man som lyckats väldigt bra med att leva sitt liv som han vill.

Sånt gör mig glad. Gillar att han är i så bra form också, trots att han verkar vara nästintill vegetarian.

/Peter

onsdag 23 september 2015

Avloppet påbörjat

Igår kväll när jag satt på dass ringde Roland och ville börja på avloppet idag. Kvällen fick gå till att förbereda.
Flytta bråte så maskinerna kommer fram. Gömma undan bilar. Fixa en kabel till Lilla Huset så kylen kan hanka sig fram över dagen, vanliga kabeln ligger över jord där gubbarna skulle köra med maskinerna.



När jag kom hem idag hade dom kommit en bit. Det syns inte på bilden, men dom hade 5 cm till godo mellan urbergshällarna när dom satte ner slamavskiljaren.



Gillar hur dom kommit undan att behöva häva i en massa kompakterbart material i vallgraven genom att gräva en ny fåra för avloppsröret precis bredvid.
Det jag gillar bäst med Roland är att han inte ödslar pengar på nya maskiner, något de flesta entreprenörer gör i vad jag misstänker är någon form av kukmätartävling.

Misstänker att alla hans maskiner var avbetalda för minst 20 år sedan. Det gör förstås också att han kan ta en hundring mindre i timmen. Allt som undanhåller skatt är jag en stor anhängare av.



Pissbrunnen har fått rör och en spolkrök.



Jag hade missat att instruktionen till kompaktfilterbädden låg i pallen. Den var pappersmassa nu. Fick åka och skriva ut en ny så Roland och Lars har nåt att titta på när dom fortsätter imorgon.

/Peter

söndag 20 september 2015

Putsdag

Idag kom Mor förbi och ville putsa. Jag kände för att få in lite volym idag, så vi gav oss på att fylla några fack i en innervägg på övervåningen.

Vi använder formteknik i vanlig ordning. Lägger på brädlappar allteftersom man fyller i. Jag har jämt skägg att få fram puts och sätta upp brädor åt Mor.

Jag går mot magrare och magrare puts. Här körde vi med 6 hinkar sand till 1,5 hinkar lera. Ganska lite armering, det blir mest jobbigt med strån i när man "gjuter".

Mamma gillar dock inte mina magrare blandningar. Jobbigare att gräva ur hinken, och förstås mindre lena och förlåtande när man jobbar.



Vi körde innerväggar på förmiddagen, tre maskiner fick vi i. Sen klafsade vi upp en maskin utstockningsputs på eftermiddagen.
Mor gjorde väggarna runtom och jag putsade kanten mot lunetten.

Här har jag satt upp putsguider.



Nu är vi less. En halv hink blev över när väggen var klar. Den får ligga och ruttna till en annan dag.
Sved i själen att behöva bära ut den när man burit den ändå upp på¨övervåningen.



Plockade ner varannan planka på väggen den översta metern så det kan börja torka i värmefläktens ljumma bris. Om några dagar river jag bort resten.



Mor är nöjd med vårt verk. Jag också. Annika tvivlade en stund på att lunetten skulle bli bra, trots att jag gjorde precis enligt hennes önskningar. Nischen skulle liksom vara öppnare längst upp, än längst ner.
Jag tycker det blev svinbra.



Märkligt hur friveckan är den kortaste veckan på hela månaden.

/Peter

lördag 19 september 2015

Stommen till tvättstället blev klar.

Dagens målsättning var att stommen till tvättstället skulle bli klar. Ett rimligt mål.

Inte ofta jag lyckas få sån här flytpassning när jag "finsnickrar". Ett av de bakre benen. Till och med vinkelrätt!



Ångest. Dags att sätta handöverfräsen i de främre benen. Jag orkade inte bry mig om profil på de bakre, de kommer ju inte synas ändå. Provat ut en profil på biten bredvid.



För att det ska bli lite mer vinkelrätt från början brukar jag spänna fast grejer innan jag skruvar fast.
Man kan ju alltid göra om när man skruvar så länge man flyttar mer än några mm. Sån lyx finns inte idag.



Sånt här tycker jag är kul. Emilia och Johan sponsrade med fyra justerbara möbelfötter. Jag behövde åtta, så jag satte deras längst bak och fulade fram fyra hemgjorda i ek.



Skulle blanda puts till imorgon så den får möra till sig lite. Hittade de här sex sötnosarna i armeringssäcken som glömts kvar vid blandaren.
Jag argumenterade för att dom skulle gå lösa. Vad gör sex stycken kräk till i busken?

Annika argumenterade för att dom skulle dö, då de kanske flyttar in i nåt hus istället.
Jag beslutade mig för att testa hennes nerver och gav henne grusskyffeln med citatet
"The one who passes the sentence, should also swing the sword."

När Annika hade mörbultat säcken tittade jag henne djupt i ögonen och sa, "Mördare."
Då blev hon ledsen. Att jag aldrig tänker efter innan jag uttalar mig.



Så här blev resultatet. Vasken ska inte sättas dit än, men jag ville se hur det kommer bli. Jag är nöjd!
Så nöjd att jag skickade en bild till Norberg.
Fick svaret att han skulle använda den som pissoar nästa gång han kom på besök. Hoppas avloppet är inkopplat då, åtminstone.



Askluckan åtkomlig. Det var ju bra. Glömde mäta.



Vy från dasset. Var tvungen att provsitta och känna så inte röven domnar bort för snabbt.



Nämenvafan?! Annika har hånat mig utan ände för att jag köpte två konsoler på Biltema till fothyllan
istället för att göra egna.
Nu får hon vatten på sin kvarn. Skiten gick sönder direkt.



/Peter

fredag 18 september 2015

Om lerbruk kunde brinna

I regelverket står det att väggen bakom kökspannan ska vara i brandsäkert material. Jag tror ju inte en massiv lervägg med träreglar brinner någonvart, och vår sotarmästare är väldigt vettig.

Jag satte upp mineritskiva ändå, så blir det definitivt inget tjut.  Jag tror en slät yta kan vara bra när man ska kakla också.

Hade varit en fördel om jag kunde mäta och rita bara. Inte ett enda hål lyckades jag pricka rätt i den här skivan. Dåligt.



Den här skivan blev ett hål rätt i. Yay...




Ett litet steg för mig, ett stort steg för röven. Dasset fick ett fotstöd.



/Peter

Första finsnickeriet

Första finsnickeriet för i år. Har inte slipat ett verktyg på ett halvår. Allt var svinslött. Inte så konstigt kanske. Hittade slipmaskinen längst in i containern. Men slipjiggarna vete fan var jag gömt.



En ny och trevlig bekantskap. Islagsmuttrar. Så jag kan justera längden på benen med någon form av fot.



Tror det kan vara någon form av rekord i elverktyg använt på samma dag. 
Slipmaskin, borrmaskin, kap/gersåg, plan/rikthyvel, cirkelsåg och skruvdragare.
Skulle pressat mig och fått ut sticksåg samt handöverfräs också. Bara för att.



Ett litet steg närmre ett tvättställ.



/Peter





torsdag 17 september 2015

Putsat lunettens nisch.

Förutom att serva Mor med puts hann jag putsa själva nischen till lunetten igår. 

Kurvor är klurigt att få till så det ser hyfsat naturligt ut. Har jag hört. Jag chansade inte utan satte ett VP-rör i spänn och använde som putsguide.



Fastnade på bild! Mor skulle åka och äta lunch med Far, så hon övergav mig vid halv tolv.
Jag tvår mina händer på bilden. Försöker få kletet att sitta i nischen istället för på vantarna.



Sedan slog jag över totalt och spelade dataspel hela eftermiddagen.



I morse gjorde jag det som borde gjorts igår eftermiddag. Satte sten i lunetten.



/Peter

onsdag 16 september 2015

Skatter som smyger förbi.

Den där snubben Johan Norberg hade onekligen en poäng när han uttalade sig i filmen Någon Annan Betalar.

Han tyckte det är ett dåligt förfarande att arbetsgivaren betalar in skatt åt oss.
Jag har funderat på saken, och kommit fram till att han har rätt.

Om vi själva betalade in inkomstskatt och arbetsgivaravgift skulle folk bli mycket mer intresserade av politik än vad man är idag, tror jag.
Det skulle liksom, svida gott, och det skulle bli mer fokus på slöseriet med våra skattepengar.

Att räkna in arbetsgivaravgift tycker jag är helt rimligt. Det är löneutrymme som äts upp, det blir ju väldigt tydligt för bekanta som är egenföretagare. Bidrar också till folks oförståelse för varför hantverkare är så dyrt.

Moms är också helt rimligt att räkna in. Även om jag inte konsumerar pengarna idag, kommer jag bränna dom någon gång.
Eller så kommer någon annan konsumera dom, om jag är dum nog att inte bränna pengarna innan jag dör.

Räknar man in arbetsgivaravgift och moms landar som exempel min skattebörda på 71,3%.
Enligt räknesurra på Ekonomifakta.se.

Det låter mycket. Jag gissade på 55%. Det låter helt jävla sjukt. Det får bara inte stämma. Jag ska kolla det med pappa, som jobbar med sånt, till skillnad från mig.
Matte har aldrig varit min starka sida.

/Peter

tisdag 15 september 2015

Byggställning i hallen

Imorgon kommer Mor och ska hjälpa mig på förmiddagen. Att vi skulle fortsätta finsnickra känns jädrigt improduktivt då mammas styrkor snarare ligger i att att applicera stora mängder puts på kort tid.

Så när jag kom hem idag byggde jag ställning över hallen.



Den fick mig att tänka till lite. Det var sjukt softish att sitta och såsa där i lunetten. Det kanske inte vore fel att ha en läshörna däruppe. Offra lite ljus och rymd i hallen.

Den behöver ju inte vara så här bred liksom.

För övrigt tänkte jag skita i räcke först, men då druttar väl nån klump ner och slår ihjäl sig. Var på en säkerhetsutbildning idag, så just nu hatar jag allt vad säkerhet heter. Såna utbildningar gör mig alltid avig.



Jag har skaffat grejer så jag kan dra ner ett eluttag bredvid lunetten. El-Magnus sade att det behövdes, vi sade att det inte behövdes.
Han hade rätt, vi hade fel. Inte så ovanligt.

/Peter

Halm, restprodukt?

Ofta påstås det att halmhus är så jäädra bra eftersom halm är en menlös restprodukt.

Måste vara därför det kommer lastbilar och hämtar skiten dagen efter att det pressades. Det ska nog på kompostering i Märtas villaträdgård inne i byn. Skönt att hon offrar sig.



Hörde ett rykte att en av de större ekologiska mjölkbönderna i länet gjorde åt tiotusen såna där storbalar per år.
Det är många fullastade bil och släp det.

Bonnfan som lastar där eldade å andra sidan upp ett enormt berg rötna storbalar för ett par månader sen. Det rök och pyrde i fem dagar.

Jag kunde offrat mig, använder halm lite överallt. Två-tre storbalar hade jag lätt kunnat suga åt mig. Får prata med honom om det.

/Peter

måndag 14 september 2015

Stadsbebyggelse, och den bistra praktiken.

Den enda fördelen med städer som jag kan komma på är att dom ofta är välfyllda med häftiga hus.
Sannolikheten att se dom är så mycket större än ute i busken.



Man kan köra fula gubben och gå alldeles inpå för att klämma och känna.



Man var inte så himla noga med att valven skulle vara symmetriska och vågräta.
Och det spelar ju ingen roll! Det är råhäftigt ändå.

Visst, här blir det ju extra tydligt med den efterinstallerade porten som inte passar, men ändå.



Jag tycker naturstenhus är så härligt brutala. Dom liksom skiter i allt och är råsnygga ändå.



Måste vara vidrigt jobbigt att bygga. Inget för mig som redan är bitter över att allt väger så mycket och tar så lång tid.
Smyger varvet runt...



Åh, ett kvarglömt fönsterbräde i blyplåt som hållit sig undan.



/Peter