fredag 27 maj 2016

Vad man behöver veta för att komma igång med lera som byggmaterial.

Jag tänkte försöka skriva en instruktion där jag får in de viktigaste bitarna om att jobba med lera.
Lätt n00b-varning för den hyfsat insatte.

Till den lättkränkte vill jag säga att detta är mina personliga åsikter som mycket väl kan vara skitfel. Invänd gärna, sånt älskar jag, men då vill jag ha argument om varför man bör göra annorlunda.

Leran är bindemedlet, den behöver magras med något för att bli mer användbar och inte spricka som satan. Idag använder vi oftast bruten sand med vassa korn, en produkt vi ägnar alldeles för lite tacksamhet.
Förr fick man nöja sig med siltig lera eller att magra med t.ex. sågspån. Ser man bland annat i gamla recept för lertegel. Då krymper materialet sjukt mycket eftersom även sågspån sväller av vatten.

I Sverige är vi bortskämda med väldigt fin lera. En bekant skulle ta in en hantverkare från Tyskland. Han ville tvunget köpa lerpulver från utlandet. Låter som vansinne.
Om du inte har lera någon halvmeter ner i backen på tomten är det enklast att ringa runt bland traktens entreprenadfirmor och be om ett lass lera.
Beroende på ditt projekts storlek förstås.

Jag brukar blöta upp leran åtminstone ett dygn i ett badkar innan jag ska använda den. Allra finast blir det om man lägger frusen lera i blöt. Då sprängs den sönder väldigt väl. Så blyga inte för vinterputsande.

Sanden bryr jag mig inte så mycket om. Jag ringer till Benny och ber om ett lass mursand. Sedan siktar jag den till den fraktion jag vill ha. Det är enbart till finputs man behöver göra detta, då vill du få bort allt grövre än 3-4 mm i diameter. Mängderna är ganska små då, så jag finner inte siktandet alltför betungande.

Ofta används armering för att göra putsen starkare. Vanligast är halm. Jag gillar att samla böset som ligger på bondens loge. Det som ramlat ur balarna. Det är naturligt kortare, och trasslar inte in sig så förbenat i blandaren. Nackdelen med kortare strån är att det inte armerar lika väl som längre. Allt är en kompromiss här i världen.
Halmen vill man ha i sent i blandaren, så det inte bryts sönder alltför mycket. Såvida du inte vill det förstås. Kör halmen längre om du gör en finputs, så den sönderdelas i mindre fibrer.
Eller var en snobb som jag och använd hampa eller linfibrer till finputs. Jag köpte en kubik hampa i storsäck av någon bonde i Västergötland. Roger hette han nog.

Verktygen jag använder är tvångsblandare, nitrilhandskar, massaslev och liten rivbräda. Samt putsguider om jag vill få en väldigt plan yta.
Till mycket små projekt kan man klara sig med borrmaskin och visp. Prova att bygga en cob-ugn innan du inbillar dig att du klarar ett hus utan tvångsblandare.
Det sägs att begagnade tvångsblandare är talrika i Danmark.

Jag använder typ samma recept till allt. 1 volymdel lera och 4 volymdelar sand. Tillsätt vatten till den konsistens du tycker är trevlig att arbeta med. Armering efter smak, 2-3 volymdelar kanske kan vara en början?
Det här är till stor del en smak och erfarenhetsfråga. Prova lite, det kan knappt gå åt helsike.
Vill du ha en lättare produkt att till exempel fylla innerväggar med är eldningsflis otroligt smidigt att använda. Runt 8 delar flis till 1 del lera och 2 sand.

Utomhus brukar man blanda i en del färsk koskit också. Det ska göra putsen starkare. Bonden kommer skratta tills han kissar på sig när du irrar runt i kohagen med en spann var och varannan dag.
Ge fan i koskiten inomhus, då möglar det lätt.

Lerputs fäster lydigt på det mesta. Ju slätare underlag, desto tunnare lager måste du lägga åt gången. Ett tjockare lager krymper mer av någon anledning. Lägger du på 4 cm på slätspont kommer det sitta jättebra blött, för att sedan lossna när blandningen krymper. Minsta motståndets lag gäller, är sammanhållningen inom putsen större än underlagets friktion är det där det kommer ge med sig.

Öka underlagets friktion med borrade hål, yxhugg, nät, fasthäftade pinnar. Fantasin och tiden sätter gränserna. Om du använder nät behöver hålen vara ganska stora, minst 2*2cm för att putsen ska nå igenom och kleta fast på underlaget. 4*4 cm om nätet är grovt, t.ex. kokosnät.

Man brukar börja med att kleta ner underlaget med en väldigt lös och kletig puts. Kallas i folkmun för klisterlager. Det är till för att öka vidhäftningen. Många använder en extra fet puts till detta 1:2 blandning. Jag brukar fuska och bara blanda vanlig puts extra lös i en hink.

Om underlaget är ojämnt och mjukt, till exempel halmbalar, vill man bygga upp ett lager på i genomsnitt runt 4 cm. Så det blir lite självbärande och mysigt. Detta lager kallas utstockning. Lägger du på det i ett lager kommer det spricka mer än om du lägger det i två.
Jag föredrar att lägga utstockningen med massaslev. Anledningen till detta är att man då smetar ut kokorna i tunna "fjäll" som överlappar varandra. Det leder till en starkare puts där fibrerna låser bättre.

En fundering här. Johannes Riesterer förordar att man inte binder samman träreglarna med halmbalarna och putsen. De rör sig olika, och då finns en risk att putsen kommer spricka. Jag tror det kan ligga mycket i detta utomhus. Om du använder nät, fäst det alltså inte i reglarna. Inomhus är miljön jämnare, och jag tror det är skit samma.

Om underlaget är fast, trä eller kanske en reglad vägg med lertegel eller annat i facken brukar jag dra över alltihop med kokosnät och putsa in det i ett 1-1,5 cm tjockt lager.
Det är säkert fusk, men jag behöver bära mindre puts och resultatet blir ändå bra.

Inomhus kommer du behöva en avfuktare för att torka ut väggarna på rimlig tid. Förutom några månader mitt på sommaren när du ändå jobbar utomhus.

När utstockningen inomhus torkat och spruckit färdigt är det dags för finputsen. Den behöver läggas tunt.
Ett putslager på 0,5-1 cm spricker inte. Över 1 cm börjar sprickor uppträda. Jag smetar på den med massaslev och när den "satt sig", alltså torkat så pass att den inte smetar "river" jag den med rivbräda. Detta jämnar till ytan och ruggar upp den lite. Det brukar ta några minuter innan den satt sig.
Jag vill få en yta som är så grov som kornstorleken i sanden. Då blir det lättare att foga mot torr puts och laga skadad puts.
Andra tekniker är svampar, borstar m.m. Då är det också ganska lätt att jobba ihop fogar. Men jag diggar inte det utseendet.
Några små ytor har jag glättat med massasleven för att få en mängd facetter.

Just det, foder och lister. Antingen är du modern och sätter upp tak och golv först och så långt in att du kan putsa mot och skita i lister. Det kommer spara dig en massa pengar. Lister är dyrt.
Du kan putsa fram lister med profilskrapor också om du är en riktig hunk.

Eller så sätter du upp listerna först och finputsar mot dom. Det kommer spara dig en massa glipor och problem. fast du måste masker och strula mycket när du målar.
Jag valde att finputsa först och sätta listerna sedan. Förmodligen sämre.

Till ytbehandling föredrar jag äggoljetempera. Mixa ihop 1 del lera, 1 del linolja, 1 del ägg och 2 delar vatten och måla med. Antingen som slutlig färg om du gillar grunt, eller som en grundning. Ju fler lager du lägger, desto mörkare brunt blir det. Första lagret blir ljust beige, andra lagret en fin brun nyans. Kolla på Youtube när Milis Ivarsson målar. tekniken är annorlunda mot linoljefärg.

Måla inte med linoljefärg, det går åt abnorma mängder, väggen ser ut som den är inbakad i plast, och det blir även plasttätt.
En del tjatar om tapetlim. Jag har provat, och tyckte inte det tillförde något värde överhuvudtaget.

När utstockningen utomhus torkat och spruckit färdigt är det dags att våndas. Vi har valt att lägga ett mellanlager med lerkalk och sedan kalkputs.
Enbart lerkalk håller bra också. Jag tycker lerkalken kräver mer sand för att inte spricka. Experimentera lite med sandmängden. 50/50 kalk och lera är ganska vanligt.

Måla med kalkfärg och hoppas att inte alltihop ramlar ner i vinter.

onsdag 25 maj 2016

Semesterjobb

Det flyter ihop lite när man mest glider omkring hemma och pysslar så här några veckor. Västergaveln har blivit kalkputsad, vilket var en målsättning. 
Annika har målat om vattbrädor och vindskivor när ställningen ändå står där. Så tar det två år till innan vi behöver tänka på det igen.

Jag har beställt fasadfärg, det blev Målarkalks sandkalk. Ska vara lite gråare i nyansen, inte chockvit. 
Vi tänkte kalkvattna först, men jag ville ha med lite ballast i färgen också av någon anledning.

Nästa projekt är att lägga första lagret av lergolvet i lekrummet. Jag tänkte lägga två lager med 3 cm i varje så det inte spricker så förbannat. 
Men jag måste ha mätt helt hejdlöst fel när jag lade ut lecakletet, det där lerlagret är inte 3 cm i mitten av rummet. Närmare sju. Djefla skit. Så kul är det inte att bära puts.

Kanske skulle hyra en laser till nästa lager ändå. Det är ju på det lagret det gäller.



Annika har gett tröskeln till badrummet lite uppmärksamhet. Gillar hur plastmattan, lerputsen, kaklet, dörren och tröskeln funkar ihop.



Idag tapetserade vi sista väggen på övervåningen. Skönt. Jag tycker inte tapetsering är särskilt betungande, men rätt tråkigt.
Utsikt från soffan, som nu står på sin slutgiltiga plats. Här kommer jag ligga många timmar och fisa i framtiden.



Det här skrymslet mellan skorstenen och pelaren retar mig. Jag vill göra något med det.



Den här bokhyllan har jag fulat ihop också. Inte en enda ordentlig fog, bara skruv rätt igenom. Jag skäms nästan. Men såna där limfogskivor var fantastiskt trevligt att jobba med.
Jag tyckte min design andades väl mycket Billy-bokhylla först, men spindligheten passar bra i det där trånga hörnet när den väl stod på plats.



Ja, en bild på trängslen. Återigen från mitt soffhörn. Bokhyllan blev av en slump bara 20 cm djup, då jag köpte fel skivor. Tur det, ser ut att passa.



Utsikt från Annikarummet mot Lilla Huset.



Nästa steg på ovanvåningen är att klura ut det där skorstenskrymslet och sedan sätta lister och foder.
Mätte ut mängden list, fy fan vad mycket det blev till ett enda litet rum.

/Peter

torsdag 12 maj 2016

Puts, puts och kletig leca.

Väntade på att en kille som bygger halmhus utanför Linköping skulle komma och känna lite på att finputsa med kalkputs.

Då fick jag upp den där spegeln jag retat mig på, och reglagedosan till golvvärmen. Annika ville ha en helkroppsspegel i badrummet. Trots världens största badrum var den vettigaste platsen att klämma in den på över dasset. 
Jag vet inte om det betyder att vi planerat badrummet väl, eller inte.



Nästa stora punkt i projektet är att kalkputsa östergaveln. Då måste jag putsa grunden först. Det är i alla fall väldigt lätt att riva ihop den med den gamla putsen.
Jag lägger strukturen med kalkborste.



Jag putsar grunden ganska ojämnt. Tycker det funkar bra, alltid lurar det någon. Kul hur mycket bättre jag blivit mot senast jag gjorde det här jobbet för ett och ett halvt år sen.



Jag är något av en control freak, men jag tycker Linköpingskillen gjorde ett bra jobb. Går inte att se någon skillnad mot det som jag putsat.
Skulle aldrig kunna ha en kurs med sju pers som springer runt och kladdar hejvilt.

Den här väggen är en utmaning för mig. Jag jobbar bäst mellan halv sju och elva på morgonen, den här väggen kan jag inte ge mig på förrns klockan ett då den hamnat i skugga.



Jag känner mig väldigt lyckosam som kunde suga tre veckors semester nu i maj. Den här veckan när körsbär och päron blommar är lätt min favoritvecka på hela året. Nu börjar äppelträden blanda sig i färgpaletten.
Vi har ju så sjukt mycket körsbärsträd runt tomten , man storknar nästan av blomdoften på kvällen.
Förra året åt jag körsbär varje dag i två månader.



Projektet innan var att jämna av golvet i lekrummet inför lergolvsläggningen. Jag provade att gjuta det med lerbunden leca.
Andra dagen blandade jag i kalk också, efter en vattenolycka när rörmokaren luftade elementen. Stod med en nerblöt kalksäck som behövde användas till något.



Jag ska försöka studera den där amerikanska Shakersekten lite mer. Jag börjar verkligen förstå deras smått maniska användande av pinnlister.



Den stora planen är att lecan ska ha torkat när jag kalkputsat väggen. När golvet sedan är lagt kommer väggen ha karbonatiserat och vara redo för målning. I teorin då.

/Peter

måndag 9 maj 2016

Att flytta en äldre katt.

Var på en svensexa i lördags. Sög åt mig att sköta grillen medans Johannes blev itrugad den traditionella finska sommarsoppan. 
Glad att han inte tvingade i mig den på min svensexa. Såg till att dra hem vettigt då jag var orolig inför prövningen som skulle börja på söndag, flyttandet av en äldre katt.



På det heliga internetet står det att flyttningen av uppvuxna katter kan vara väldigt stressande, då de är ingrodda med sin plats och sin familj. 
Kändes som det kunde bli extra jobbigt med den här herren som var högt älskad av sin familj, bortskämd till tusen och van vid åtta år i samma hus.
Måns behövde flytta då han var elak mot den andra katten i hushållet.

Jag är verkligen ingen expert, men jag tror att det går lättare om katten inte är nöjd med sin nuvarande situation.

Måns följde mönstret. Jätteorolig när familjen kom med honom, och smög rakt in under diskbänken så fort transportburen öppnades.
Där satt han och grät i två timmar när det gick upp för honom att hans älskade människor hade lämnat honom.
Sedan knäpptyst från kl 11 på dagen till tre på natten. Vi ville inte tränga oss på då det låter rimligt att låta katten ta det i sin egen takt.
Vi gick upp och pratade med honom på natten, en halvtimme klarade han av innan det blev för mycket och han gömde sig igen.

Sedan, knäpptyst i tolv timmar. Inte en droppe vatten, mat, kiss eller bajs på 36 timmar.

Satte upp en lampa, typ det enda konstruktiva jag lyckats med känns det som. Skulle sänkt taket så att takdosan fick plats centrerat under nockbalken.



Klockan fyra på eftermiddagen kände jag att det var dags för förhandling. Jag bönade och bad Måns att avbryta strejken och se över sin situation.
Förvånande nog gick han med på det och kom ut ur sin håla.

Efter att ha hälsat på oss och blivit ordentligt genomklappad och sett sig om i Lilla Huset lade han sig ner och började tvätta sig. Jag har aldrig blivit så glad över att se ett rövhål bli slickat.

Sedan invigde han kattlådan. Lättnaden hos nyblivna husse och matte var total, vi skålade omedelbart i irländsk cider.



Jag gick ut och hämtade lite mat i Stora Huset. När jag klampade förbi gaveln blev Måns rädd igen och gick ner i sin håla.
Fick förklara att det bara var jag när jag kom in igen, han förstod och kom ut.



Nu har han däckat mitt på golvet, och jag kommer inte åt kylskåpet. Ett lätt pris att betala. Jag är osäker på om han sovit överhuvudtaget sen han kom hit.



Avslutar med en bild på min favorithund, Vilma. Tretton år, ont i benen och halvdöv. Och alldeles underbar.



/Peter


torsdag 5 maj 2016

Katthus

Jag börjar med ett fönster. Jag har väldigt svårt för utrymmen utan fönster, och vill inte utsätta någon annan för det heller.
Tog inga bilder på snickrandet då jag hade lite ont om tid. Fast karm med en kittad och en ruta fasthållen med lister. 
Inga riktiga fogar, skruvlimmade bara.



Nästa dag. Bråttom, skiter i att vänta en vecka på att kittet ska stelna.



Jag fattar inte att man måste torka av linsen, så alla bilder är suddiga. Grunden på själva huset.
Använder standardmått för pall 80*120 så jag inte behöver kapa så mycket. Inbillar jag mig...



Har några kasserade tuber sikaflex. Sikar alla fogar som vindtätning. Fula fula.



Vi har mer hampafibrer än vad som kommer gå åt till puts. Lika bra att isolera med det.



På med ett lock till och resa väggar. Det blev ingen ny ritning, det här ser hyfsat ut. Eftersom huset är 80 brett siktar jag på att totalhöjden också ska bli 80 cm.



Innerväggar, och reglat upp för kattluckan.



Någons hus brinner upp inne i byn. Förbannat tråkigt.



Snabbspolning till dag 2. Fönstret har fått torka i två dagar. Nästa lager färg får bli på plats, någon gång. Reglade inte för fönstret, utan skruvade fast det rakt i skivorna. Karmen är lika tjock som reglarna ändå.

Tog en bit dörrbleck till fönstret. Ser nättare ut. Försökte skita i det, men jag klarade inte av det. Luckan var vidrigt fipplig att montera. Förstår varför den kostade 160 kr.

Isolerat väggarna och avslutat med glespanel runt så det finns nåt att lägga en tätningslist på. Taket måste ju bli öppningsbart så det går att städa.



Gjort en ram till taket och skruvat på skiva. Gör en konstruktion med luftat utrymme mellan för att styva upp konstruktionen, skivorna är bara 4 mm.
En rad hål med nät i under och ovankant på nedre skivan blir ventilation.



Nytt hopp till dag tre... Isolerat och gett locket ett undertak. Hängt på det i gångjärn. Kvarblivet syllgummi från Stora Huset till tätning.

Brädläkt som foder och knutar.



Locket är inte gerat som jag borde gjort. Orkade inte. Lurar ögat med skivorna som utgör panel istället så det ser rakt ut.
Hade kvar större delen av en rulle papp från när vi byggde dasset. Fuskar och skiter i yttertak.



På plats! "Äntligen har vi fått ett bogvisir, så det ser ut som en riktig husvagn." Som Annika sa.



Kvar är att fixa landgång upp till luckan. Och en mysig filt. Och matskålar.

Jag har inte satt in någon innervägg så det blir hall/matrum och sovrum. Borde jag det?

/Peter